Vilken glädje är större än glädjen när du slår dina vänner i en bra runda poker? Du känner antagligen till det klassiska spelet, vanligtvis varianten ’Texas Hold’em’ som är den vanligaste. Vill du vara en av dem som andra människor är rädda att förlora pengar till, genom att bemästra ditt pokerspelande? Läs då vidare för en bra översikt över spelets historia, en genomgång av de viktigaste termerna och uttryck samt ett par bra råd och tips om hur du blir vänskapskretsens stora pokermästare.
Få en koll på språket med de rätta termerna
En sann pokermästare är naturligtvis en som har koll på namnen och termerna i spelet. I och med att den klassiska versionen av spelet är baserat på engelska, kommer många av uttrycken att också vara på engelska, och därför får du här en bra översikt över de viktigaste termerna och vad de betyder:
- Bobtail straight (eller Arkansas Flush): En serie på fyra kort som följer varandra – exempelvis 8-7-6-5, alltså en flush, där båda ändar är öppna.
- Flush: En serie av fem kort som följer varandra och är av samma färg (”flush”), talmässigt OCH samma färg (”straight flush”), eller de fem högsta korten i samma färg (”Royal Flush” (10, J, Q, K, A))
- Straight: En serie av fem kort som följer varandra talmässigt – exempelvis 2-3-4-5-6.
- The nuts: En hand som inte kan slås av andra i spelet.
- Fold: När du anser att din hand är för dålig för rundan och du väljer att ”ge upp” i den pågående rundan.
- Bluff: När en spelare med dåliga kort spelar, som om de hade bra kort – eller vice versa – för att lura sina motståndare.
Pokerns historia
För att bemästra spelet och förstå reglerna idag, kan det vara bra att ha koll på pokerns historia. Då kan du inte bara vinna över dina vänner för nöjets skull; du kan också göra det i överlägsen stil genom att lära dig grunderna om allt från tekniker till historian.
Historian går längre tillbaka än du kanske tror. Faktum är att några av de äldsta texterna om pokerspelet kan dateras tillbaka till 1526. Det här var inte den poker du ser idag, utan mer om en tidig version som i Italien blev känt som Primiera, Primero i Spanien och La Prime i Frankrike. Dessa kan idag ses som förfäder till det klassiska spelet, men har lite annorlunda regler än dem du hittar i modern poker.
I denna version av spelet har varje spelare tre kort. Man kan vinna genom att ha tre identiska, ett par eller en så kallad ”flux”, lite som en flush men med tre kort av samma färg. Det här enkla spelet blev senare utvecklat så att specifika kort har specifika värden, och spelet blev därmed lite mer likt klassisk poker.
Spelet blev snabbt populärt och folk upptäckte att de kan spela om pengar och lura folk. Dessa aspekter gjorde att både England och Tyskland tog namnen ”Brag” (skryta) och ”Pochen” (att bluffa). Under 1700-talet tog fransmännen denna version och gav den namnet ”Poque” och tog med den till New Orleans i USA, där den sakta blev en del av samhället och därmed också spelades av engelsktalande som gav det namnet ”Poker”, som däremot inte hade alla de regler vi har idag.
De tidiga, moderna reglerna
Det betyder däremot inte att vi hittar poker omtalat i amerikansk litteratur förens runt 1829. Denna referens vittnar om ett spel som spelas med fem kort vardera – alltså med alla kort utdelade på en gång – och där man sedan ska gissa vem som har den bästa kombinationen. Just denna version av poker påminner om ett gammalt persiskt spel, och vissa menar att det persiska spelet därför är ursprunget, men teorin har aldrig kontrollerats vetenskapligt.
Ett par år senare, 1834, blev poker igen omnämnt i amerikansk litteratur, denna gång med det mer moderna kortspelet på 52 kort. Reglerna dyker däremot först upp nästan 30 år senare, där poker åtminstone inte blir beskrivet som ett nytt spel. Under de kommande åren införs däremot fler och fler regler, för att man ska kunna spela mera. Det är bland annat då man inför straight, för att erbjuda en extra värdefull hand. Möjligheten att lägga sig blev också infört, så att spelaren kunde stanna kvar i spelet, även om personen hade en dålig hand. Andra regler infördes också, men togs senare ut igen.
Således uppfanns det moderna pokerspelet: av olika innovativa regeltillägg under åren 1861-70. Det blev framförallt utbrett under det amerikanska inbördeskriget och vad ett populärt spel i de amerikanska salongerna på prärien mellan 1870-80. De flesta rundorna ledde däremot inte till pistoldueller, som man kanske tror från alla klassiska filmer.
Poker sprider sig till andra länder
Men hur spred sig den moderna versionen av det välkända spelet till resten av världen?
Vissa menar att en milstolpsättande utveckling skedde när en amerikanskboende brittisk minister i 1871 berättade om spelet till en grupp äldre medlemmar av det brittiska parlamentet. Ryktet spreds snabbt till drottningen av England, Drottning Victoria, som visade ett stort intresse för spelet, och som därför tryckte en privat uppsättning regler. Det här är samtidigt känt som det tidigaste verket som uteslutande handlade om poker – även om flera kompendier tidigare hade behandlat ämnet.
I denna omfattning blev spelet samtidigt, av författaren till verket, kallat för ”vårt nationalspel”. Det hänger troligtvis ihop med att de andra kortspelen i USA under den här tiden främst kom från Europa.
Även om poker spelades av få personer i England under dessa år, etablerades aldrig spelet i Europa riktigt ordentligt förens första världskriget. Många menar att det var de amerikanska trupperna som tog spelet med sig och att det sedan spred sig till trupper från andra länder. Efter krigets slut blev poker till och med en del i kvinnokretsar – tidigare hade poker bara varit för männen. Studier visar att poker var ett favoritspel hos både män och kvinnor i både USA och Storbritannien.
Ett spel som kräver färdigheter
Du har förmodligen undrat över vad det är som har gjort poker så hisnande jämfört med andra kortspel. Många menar att det har att göra med färdigheter kontra tur. Poker belönar nämligen spelare som har färdigheter. Du kan i högre grad kontrollera spelets resultat, och en bra spelare är därför mer trolig att vinna över dåliga spelare.
En matematisk bas utgör detta, och nu ska du få en förklaring.
Grundreglerna i poker är att ju mindre chans det är att få en viss kortkombination, desto högre värde har den. Det finns totalt lite under 2,6 miljoner olika kombinationer av fem kort i ett kortspel med 52 kort. En person som älskar siffror skulle också älska en lista över dessa kombinationer, till exempel skulle de säga att en vanlig flush bara kan slås av några turen kombinationer, medan just den kombinationen kan slå lite drygt 2,5 miljoner kombinationer, vilket innebär att personen antagligen skulle vilja höja sin insats.
Naturligtvis är det omöjligt med en sådan lista och därför är det viktigt för en bra spelare att veta vad som är en bra hand, en rimlig hand och en dålig hand. Återigen är det den matematiska basen som avgör om spelaren ska vara kvar i rundan, om de har större odds för att ha de bästa korten eller bör dra sig ut.
För att illustrera denna komplicerade regel, kan du prova det här exemplet: det finns fyra marker i potten och en spelare ska köpa in sig med en marker. Oddsen i potten är därför 4:1. Låt oss säga att spelaren har en bobtail straight (se förklaringen), där båda ändar är öppna. Oddsen att vinna med den handen är nästan 5:1 – mindre än av potten erbjuder, så spelaren bör dra sig ut ur rundan.
Håll ett öga på dina motståndare
Sist, men inte minst, är det en riktigt bra idé att hålla ett öga på dina motståndarens kroppsspråk. Här kan nämligen matematiken inte hjälpa dig.
Tecken som du kan hålla ett öga på är spelarens andetag, ansiktsuttryck, handgester samt innehållet och sättet som spelaren talar på. Alla dessa tecken kan hjälpa dig att ta reda på om spelaren bluffar eller har de bästa korten. En bra tumregel är att oerfarna spelare ofta uppför sig i motsats av vad de har till hands – så de blir plötsligt mycket modiga med en svag hand och mycket tysta med en stark. Erfarna spelare däremot, kommer ofta att anpassa sig till resten av bordet. Om potten är liten kan det vara lönsamt att spela ut handen istället för att bluffa – vilket också kallas för att spela snävt. Man ska däremot vara försiktig, för om man aldrig bluffar, inte ens i mindre potter, mister man också chansen att göra det i de större. Därför komma erfarna spelare ofta att försöka övertyga bordet att de spelar på ett visst sätt – till exempel att de bluffar mycket, även om det kan kosta ett par mindre potter.
Vill du också lära dig att spela poker?
Det är alltså ganska coolt att kunna sitta runt ett bord och föreslå ett par rundor med poker. Men hur fungerar det här spelet egentligen? Det är enkelheten som gör att många spelar det – från grabbar till herrkvällar med falska spelmarker till de bästa professionella spelarna som spelar för miljoner varje dag. Det är ett extremt populärt spel eftersom du måste använda din hjärna, samtidigt som du kan vinna stort. Det är inte konstigt att det har förknippats med maffior, gangsters och coola banditer –det är lite coolt att kunna sitta och jonglera med de många olika markerna mellan fingrarna.
Om du vill ha en snabb översikt över poker och de allmänna grunderna, kika här. För vi har satt ihop en guide som hjälper dig att snabbt gå koll på hur det fungerar och vinna över dina vänner. Vad sägs om att bjuda in vännerna till pokerbordet ikväll?
Allmänna grunder
Det finns pokerspel som passar alla antal spelare – från två till fjorton. Men om det ska vara perfekt så är 6-8 spelare bäst. Så är det alltså bara. Målet är att vinna samlingen av alla insatser av alla spel som görs av alla spelarna. Du kan vinna genom att ha den högsta poängen eller genom att göra insatser som inga av de andra spelarna väljer att möta, så kallade ’calls’.
De följande pokerprinciperna finns i nästan alla sorters poker. Så du kommer att vara redo till att du sätter dig ned vid ett pokerbord:
Korten
Poker spelas nästan alltid med en standardkortlek på 52 kort med de fyra färgerna: spader, ruter, klöver och hjärter. De rankas från ess (som är det högsta) ned till 2.
Ett ess kan emellertid vara lågt i två fall: i en straight, där du har en rad med fem kort i numrerad ordning eller en straight flush där du har en serie med ett antal kort i numrerad ordning i samma färg.
Det finns vissa versioner av spelet där vissa kort tilldelas som vilda. Ett sådant kort kan användas som spelaren själv vill. Men det finns faktiskt olika sätt att använda ett vilt kort på:
- Som en joker. Här använder du en joker – alltså utöver de vanliga 52 spelkorten.
- Som en ’bug’. Samma kortlek med 53 spelkort används, men jokern, som här kallas för en ’bug’, räknas bara som ett femte ess eller för att fylla en flush, en straight eller en bestämd specialhand.
- Som wild deuces: Alla fyra knektar är vilda kort.
- Som enögd. I en vanlig kortlek är ruterkung, spaderknekt och hjärterknekt de enda korten so visas. Resten är vilda kort.
Rankning av pokerhänder
Rankningen av en allmän pokerhand bestäms av deras odds. Två eller flera identiska händer binder eller delar varje vinst lika. Färgen har inte någon speciell rank i poker. När det finns vilda kort i spelet är den bästa handen den med fem av ett slag, som slår alla straight flushes. När det finns flera vilda kort, måste det finnas fyra eller tre identiska av sitt slag. I det fallet vinner den med de högsta korten eller det andra paret.
Börja spelet
I början av spelet så tar varje spelare ett paket kort och räcker över dem moturs, en i taget, med bilden uppåt tills en knekt dyker upp. Den som får knekten blir spelets första dealer. Ni byter om att vara dealer och placera er första insats från vänster mellan rundorna. För varje deal måste alla spelare blanda korten, men dealern är den sista att blanda dem.
Man använder en professionell dealer på pokerklubbar, casinos och turneringar. Hemma i vardagsrummet tar en av spelarna på sig rollen. Det är däremot alltid lite lyxigare att ha en dealer framför sig som på casinon, men det kanske inte är möjligt i alla situationer.
På ställen som casinos och pokerklubbar tar de oftast pengar för varje timme du sitter vid bordet, eller genom att ta en liten procentandel för varje pott. Det är så de tjänar sina pengar och det är alla införstådda med.
Processen för insatser
I varje runda finns det en eller flera insatsintervall relativt till den specifika pokervarianten. I varje insatsintervall har en spelare privilegiet eller förpliktelsen att lägga den första insatsen. Denna spelare och varje spelare efter honom måste placera antalet marker i potten som är värt minst lika mycket som insatsen från spelaren innan.
När en spelare har gjort det är han officiellt en del av potten och en aktiv spelare. Om en spelare vägrar att göra det, tappar han sin hand och går ut rundan eller hela spelet.
Markerna symboliserar pengar som du nästan alltid spelare för i poker. På professionella platser tar du dina marker till en växlare som byter dessa mot pengar. Varje marker har ett specifikt värde som står skriver på den lilla rundan markern. Det här symboliseras också med olika färger.
Innan korten delas ut måste varje spelare bidra till potten, som kallas för ”ante”. I varje spelintervall gör den första spelaren som gör en insats (en spelare som uppfyller den tidigare insatsen) ett ’call”, och en spelare som satsar mer än föregående gör en ’raise’.
I några varianter av poker får en spelare ’kontrollera’, vilket innebär att du stannar i rundan utan att satsa – förutsatt att ingen annan spelare har gjort en insats i den rundan. Eftersom en spelare inte kan höja sin egen insats slutar varje runda när insatsrundan är tillbaka till den spelare som la den sista insatsen.
Vid avslutningen av varje insats, förutom den sista, fortsätter omgången. I slutet av den sista rundan är det ”showdown”, där varje spelare visar sin fulla hand och den med högsta handen vinner hela potten.
Begränsning för insatser
Det finns egentligen inga gränser, men i praktiken sätter de flesta pokerspelen några gränser för hur mycket en spelare måste satsa för att delta. Det finns tre populära sätt att göra det här på:
Fasta gränser
I pokerspel med fasta gränser får ingen satsa eller höja mer än den inställda gränsen. I ’draw poker’ är gränsen i regel dubbelt så mycket som efter ’the draw’ som tidigare – till exempel: två marker före ’the draw’ och fyra marker efteråt.
I ’stud poker’ är gränsen som regel dubbelt så högt som den sista insatsintervallen jämfört med de tidigare intervallerna. Den högre gränsen gäller också när alla spelares synliga kort innehåller ett par. I ett spel med fasta gränser placeras vanligtvis en gräns för antalet höjningar, som kan utföras per insats.
Begränsning av potten
I tävlingar med begränsningar på potten kan en spelare satsa eller höja beloppet i potten på den tidpunkt som insatsen eller höjningen görs. Vid en höjning kan spelaren först ange antalet marker som behövs för att övergå den tidigare höjningen och sedan höja med antalet marker i potten. När pottens begränsning uppnåtts sätts vanligtvis en maxgräns för varje insats eller höjning – oavsett storleken på potten.
Insatser på bordet
Denna metod påminner om limit-spel. Varje spelares gräns är antalet marker han har på bordet i början av spelet. Han eller hon kan inte satsa mer, men för det här beloppet kan han göra en ’call’ för en högre insats eller tävla om potten i showdown till sist.
Andra spelare, som har fler marker, kan fortsätta att satsa, men deras satsningar går till en eller flera sidopotter på ett bestämt sätt, som är beslutat av spelarna som bidrog till sidopotten. När en spelare faller ut sidopotten, faller han också ur den ursprungliga potten och överlämnar faktiskt sina rättigheter till den ursprungliga potten över till spelaren vars senare insats han inte gick vidare med. Således kan det finns flera olika vinnare av huvudpotten och sidopotten.
Nu är du alltså insatt i hur det går till att kasta markerna på bordet. Det viktigaste är att förstå värdet av de olika korten och sedan ge den gas med olika insatser. Kom ihåg att det också är en fördel att vara en människokännare, för då kan du läsa din motståndares ansiktsuttryck. Om du kan se igenom en bluff har du kommit långt på vägen. Lycka till!